När man pratar om vatten så är det en del ord som kommer upp som inte alltid är självklara för alla som lyssnar.

Jag tänkte därför att vi skulle gå genom några av dem.

Avrinningområde

Vi pratar ofta om Segeåns avrinningomsområde och de sju kommuner som ingår. Men vad är då ett avrinningsområde.

Enkelt sagt kan man säga att allt vatten inom Segeåns avrinningområde, som inte hamnar i reningsverket, hamnar i Segeån. Dvs regnvatten, snösmälning, dräningsvatten osv.

Mycket av både näring, microplast och kemikalier som hamnar i ån, rinner dit tillsammans med vattnet den vägen. Därför är det så viktigt att inte bara jobba med själva ån, utan även områdena omkring.

Ekologisk status

Detta är ett mått på hur vattnet mår enligt ett antal parametrar. Oftast när vi pratar om åtgärder för att förbättra segeåns ekologiska status, så syftar vi på övergödning, biologisk mångfald och grumlighet. Men det finns fler parametrar som tex hydromorfologi som handlar mycket om vilken form, bottenmaterial osv vattnet har. Det finns fem olika ekologiska statusar ett vatten kan få. Man använder bestämda färger för att markera ut dessa på kartor.

• Hög ekologisk status (Blå)
• God ekologisk status (Grön)
• Måttlig ekologisk status (Gul)
• Otillräcklig ekologisk status (Orange)
• Dålig ekologisk status (Röd)

På bilden kan man se att Segeån har otillräcklig och dålig ekologisk status. Tidigare hade nästan hela Segeån ”dålig ekologisk status” men arbetet går framåt samtidigt som riktlinjerna för de olika statusarna förändras och har kanske blivit något mer generösa.

Orsaken till att Segeån är så övergödd är till stor del att ån rinner genom ett jordbrukslandskap. Detta tillför mycket näring. Samtidigt har åns utrymme i naturen minskat och det gör att naturens egna reningsförmåga har minskat. Men det kan vi gå in på mer i ett annat inlägg.

Kemisk status

Kemisk status handlar om hur mycket miljögifter som finns i vattnet. Miljögifterna kommer från olika källor. En del är bekämpningsmedel för tex skadedjur inom lantbruk, en del kan vara läkemedel som kommer genom avloppen och inte helt kan renas bort. Det kan även vara via oavsiktliga utsläpp eller genom avrinning från förorenade område. Källorna är många och de historiska källorna är troligtvis ännu fler.

Ett stort problem med kemikalier är ju att de inte försvinner. De kan ibland omvandlas men de försvinner inte utan åtgärder. Även kemisk status har olika klassningar men inte lika många.

• God kemisk status (blå)
• Otillfredsställande kemisk status (röd)

Hela Segeån har otillfredsställande kemisk status. Faktum är att hela Sverige har det.

Men på många ställe är det ett fåtal kemikalier som är orsak till det. Hade man kunnat få bort de kemikalierna så hade statusen blivit god. De ämnena är Dioxin och PBDE. Dioxiner bildas oavsiktligt vid förbränning av vissa material. Det är känt under ett annat namn från Vietnamnkriget. Man kallade det då Agent Orange. Det besprutades på vietnamesiska bönder för att göra vegetationen glesare och lättare upptäcka gerilla soldater. Men det ledde också till att ca 3 miljoner människor drabbades av olika sjukdomar. Foster drabbades av missbildningar och många drabbades av olika sorters Cancer. Idag kommer dioxin ut i naturen genom bränder i första hand.

PBDE kallas ofta bromerande flammskyddsmedel och är något man behandlar många material med för att minska brandrisken. Men även detta har minskat då man sett skadliga effekter av ämnet. I EU är de flesta bromerande flammskyddsmedel förbjudna och de kommer nu huvudsakligen till Sverige via importhandel då de är lagliga i andra delar av världen.

Detta innebär att även om vi har utsläpp från tex bekämpningsmedel mot skadedjur och ogräs så är det inte i så stor mängd så att de ensamma orsakar någon otillräcklig status, utan problemet ligger längre bak. Men är vi inte försiktiga så kommer det kanske att bli tillräckligt mycket av de nutida utsläppen, för att de i framtiden ska vara huvudorsaken.

Meandring/återmeandring

Jag brukar översätta meandrande till slingrande. Åar som får ha sin naturliga och ursprungliga form är sällan helt raka. De slingrar sig fram genom landskapet. När ån slingrar sig fram så blir sträckan på ån längre än om ån är spikrak. Det gör också att vattnet stannar upp i svängar och ger även mer utrymmet för förändringar i både flöde och vattenstånd (hur mycket vatten där är).

Men en meandrande å tar också mer plats i landskapet än en rak å. Därför har ån på många platser rätats för att göra plats för jordbruk, vägar och växande samhälle.

Det finns mycket att säga hur meandring och rätning påverkar vattnet och omgivningen men det ska vi inte gå in på mer denna gången. Men jag vill avsluta med att berätta att återmeandring innebär att man återställer vattnet från rakt till slingrande på ett parti. Detta är något vi arbetar med i ett pågående projekt.

När man ägnar mycket tid åt att prata med människor som jobbar med liknande saker så är det lätt att glömma bort att inte alla andra är så vana vid vår terminologi. Det finns säkert saker vi säger som inte är självklara för alla liksom andra yrkesgrupper har termer inte vi alltid förstår. Hoppas detta inlägget har klargjort en del av de ord vi använder ofta.