1. Tall (Pinus sylvetris)
Tallen är lätt att känna igen då det är det enda barrträdet vi har planterat. Tallen är ett växt som trivs bra i Sverige. Så pass bra att det är det näst vanligaste skogsträdet i Sverige. På första plats kommer granen. Tallen heter Pinus sylvetris på latin och den kan bli hela 40 meter hög och få en stamomkrets på över 4 meter. Trädet är grenfritt och väldigt rakt ända upp till kronan där det finns ett fåtal stora grenar. Barren sitter två och två tillsammans.
Tallen kan bli flera hundra år gammal. Den äldsta tallen som påträffats i Sverige var 757 år gammal och i Finland fann det en som var över 1000 år när den föll. Men eftersom tallen är så bra till att göra möbler av så brukar den bara få stå i 90-150år innan den verkas. Trämaterialet kallas furu och används till möbler, hus, lekplatser och mycket annat. Barren används vid tillverkning av en del eteriska oljor och ved med mycket kåda används vid framställning av tjära och terpentin.
Eftersom man koka och äta mjuka rötter från unga små tallar, så är tallen en av de viktigaste vilda växterna i en överlevnadssituation.
2. Bok (Fagus sylvatica)
Boken är det näst vanligaste ädelträdet i europa. Det kan bli upp till 45 meter men blir vanligtvis 30-35 meter höga.
Man känner lättast igen trädet på stammen som är rak, grå och har slät bark. Detta till skillnad från andra svenska lövträd. Grenarna växer vågrätt och kronan brukar vara tät med blad som är mörkgröna och vågkantade.
Boken kan bli uppåt 400 år gammal men inom skogsbruket verkar man träden när de blivit 100-150 år gamla. Virket används till möbler och inredning men även till pappersmassa. Bokollon är viktig föda för många djur.
3. SkogsEk (Querqus robur)
Eken är det vanligaste ädelträdet i Europa. Det är också det inhemska trädslag som kan bli grövst. Eken kan bli över 1000år men inom skogbruket avverkas det vanligtvis vid 120-150 års ålder.
Barken är grov och skrovlig, bladen är avlånga och rundflikiga med 3-6 par bladflikar. Rötterna växer djupt och eken är vårt mest stormtåliga träd.
Eken är viktig för väldigt många djur. Fåglar, möss, vildsvin mfl äter ekollonen. I barken och veden bildas hålrum som hysa väldigt många insekter. Minst 1000 arter av insekter är knutna till eken.
Eken kan bli grövre än något annat inhemskt trädslag och mycket gammal – över 1000 år. I skogsbruket avverkas ek normalt vid 120-150 års ålder.
4. Asp (Populus tremulus)
”Darrar som ett asplöv” är ett vanligt talesätt. När man står under en asp och lyssnar så hörs det nästan som att det regnar, p. g. a att lövens karaktäristiska ”darrande”. På latin heter trädet populus tremulus. Namnet kommer från tremulare som är det latinska namnet för ”darra”. Darrandet gör att insekter inte trivs och fungerar därför som ett skydd från dem, men beror på utformningen av bladens skaft som är väldigt platt och långt. Aspen är en slags videväxt.
Aspen kan bli ca 18 meter hög. Den drabbas lätt av röta och blir därför sällan äldre än 100 år. Den verkas i skogsbruk efter 50-70 år och virket används framförallt pappersmassa, bastulavar och tändstickor., något den lämpar sig väl till då den inte leder värme i någon större utsträckning. Aspen är inte ett av de träden som verkas i stor utsträckning.
5. Naverlönn (Acer campastre L)
Naverlönnen är speciell för Svedala kommun. Det är en ovanlig art som bara växer vilt på ett fåtal ställe. Däremot finns den, liksom här, planerad på fler platser. Svedala kommun är en av de få platser där det finns vilda naverlönnar. Första gången den noterades i Sverige var i Svedala, närmare bestämt i Aggarp, år 1749. Bladen på naverlönn är något mindre än på annan lönn och hela trädet är modell mindre. Den blir bara 10-15 meter hög. Bladen har 3-5 flikar som är lite trubbiga. På latin heter den Acer Campastre L. Namnet kommer från latinens campus som betyder fält och därav betyder namnet löst översatt ”växer på fält”.
Naverlönnen kan även växa i buskform och är populär att plantera i parker.
6. Glasbjörk (Betula pubescens) och 7. Vårtbjörk (Betula pendula)
Björken är en av de lättaste arterna att känna igen, tack vare sin ljusa stam med mörka fläckar. Vi har planterat både Glasbjörk och Vårtbjörk, och de två träden är nära besläktade med många likheter men också olikheter. Bladen har nästan samma form men glasbjörkens blad är enkelt sågtandade medan vårtbjörkens är dubbeltandade. Vårtbjörkens blad är bredast vid basen medan glasbjörkens är bredast mitt på. Grenarna på vårtbjörkens träd är släta och har många hartsvårtor medan glasbjörkens grenar saknar vårtor men är lite håriga.
De två björkarna har också olika krav på marken de växer på. Båda björkarna trivs på frisk mark men glasbjörken trivs även på fuktig mark vilket vårtbjörken inte gör.
Björken används som virke för möbler. Glasbjörkens virke är mer lättarbetat än vårtbjörkens pga att den har rakare fiber.
8. Hägg (Prunus padus)
En hägg kan både vara ett träd eller en stor buske. Barken luktar bittermandel vilket är en doft som inte uppskattas av tex råttor. Därför har krossad bark använts som skadedjursbekämpning. Häggen får vackra blommor som växer i klase och doftar gott. Den får även svartglänsande bär. Eftersom blommorna erbjuder nektar så uppskattas den av pollinerare och planteras därför ofta i parkmiljöer.
Virket är segt och hårt och används främst till finsnickeri. Avkok från häggbark används som naturmedicin mot urinvägsinfektion.
9. Sälg (Salix caprea)
Sälgen är ett ädelt lövträd och det vanligaste videt i Sverige. Det är inget högt träd men de största exemplaren kan bli 12-15 meter. Dess pollen är rikt på protein och därför bra för nykläckta humlor och bin.
Sälgen trivs på de flesta olika marktyper och tillhör släkten salix, som är en stor släkt med många träd och buskar. Dessa känns ofta lätt igen vid blomning då de får en mjuk blomma som ofta kallas för videkatt. I barken finns något som heter garvämnen som innehåller ämnet salicin. Det som har använts i medicinskt syfte.
Virket är mjukt och används inte i någon större utsträckning då det inte är beständigt. Det används mest till slöjddetaljer eller ved. Trädet kan bli runt 60 år gammalt men roten kan leva i 300 år och ge nya skott.
10. Klibbal (Alnus glutinosa)
Klibbal är en form av björkväxt och den är unik på många sätt.
Bladen formar något som liknar ett hjärta och är lite klibbigt, framförallt då det är fuktigt, vilket gör att det är mycket bra på att hålla kvar vatten på bladens yta.
Många insekter, lavar och svampar är beroende av klibbalen för mat och skydd.
Trädet koloniserar ledigmark och gör att andra arter kan växa där. Tillslut blidas en blandad skog. När lövverket i skogen blivit för tätt så får klibbalens skott på marken inte tillräckligt med ljus för överlevnad och därmed försvinner klibbalen från platsen.
Virket är mycket bra på att motstå röta varför det används som byggnadsgrund under vattenyta. Det används även vid tillverkligen av papper, rökning av mat, fiberskivor mm. Extrakt av klibbalens frö har visat sig vara bra mot sjukdomsalstrande bakterier.
Det är ett träd som inte lever så länge. Det blir sällan över 120 år gammalt och kan bli ca 25 meter högt.