Översvämningar, torka, och vad vi kan göra åt det.

Klimatförändringar är inte längre ett framtida hot utan något som sker just nu, något vi ser tydlig effekt och blir drabbade av just nu, i hela världen men på olika sätt.

På ett ställe kan torkan ställa till med enorma bränder som hota både människor och djur, på en annan plats ödelägger översvämningar hela samhälle. Två mycket dramatiska exempel på detta är bränderna som härjade i Australien i början av 2020 och översvämningarna i Tyskland denna sommaren. 17 miljoner hektar brändes i Australien, 33 människor dog och i tidningar och sociala medier såg man bilder på koalor och andra djur som var så uttorkade, skadade och rädda att de sökte hjälp hos människor.

Bild från ctvnews.ca på en koala i bränderna i Australien år 2020

I Tyskland gjorde skyfall att kraftiga översvämningar orsakade katastrofala skador på hela samhällen. bilar och hus sveptes bort och minst 200 människor dog.

Bild från aftonbladet på översvämningen i Tyskland denna sommaren.

Men även i Sverige märker vi av det. Bevattningsrestriktioner, grillförbud och gräsbränder, börjar bli en del av vardagen på sommaren, liksom översvämningar när en hel månad regn, plötsligt dyker upp och faller ner på bara någon dag.

Förutom att vi människor är bekväma och gärna vill ha det lite lagom så ställer såväl torka som översvämning till med stora problem.

Vid översvämning får vi vatten på platser i samhället, som inte är byggt för den mängden vatten. Detta får många konsekvenser. Vägarna kan bli olämpliga eller direkt farliga att köra på då det kan bli lätt att fastna när bilens motor tar skada, och sen bli fast i en bil i stigande vatten.

Tåg kan inte köra om om delar av spåren hamnar under vatten och det kan ta lång tid att få bort vattnet så att vardagen kan återgå. Även gående och cyklande kan få stora problem om de behöver ta sig fram där det är djupt med vatten även efter att regnet har upphört.

I Åkarp som ligger i Burlövs kommun, och därmed ingår i Segeåprojektet, så har detta flera gånger varit ett problem. Åkarp är delat i två delar av järnvägen och för cyklister och gående, har det under en lång tid endast funnits en väg för att ta sig mellan delarna. Och den vägen har varit genom en tunnel som frekvent har svämmat över vid kraftigt regn. Ibland inte mer än att det gått att cykla om man tagit fart och sen dragit upp benen medan man åkt genom vattnet. Men för något år sen kunde man se på SVTs nyheter hur tunneln var nästan helt fylld med vatten vilket gjorde att skolelever som bodde på ”fel” sida, inte kunde cykla eller gå till skolan utan var beroende av att föräldrar kunde köra dem, och att tågresenärer inte kunde ta sig till rätt sida stationen. På den sydöstra sidan gick det ersättningsbussar, men bodde man på den nordvästra sidan så kom man varken till andra sidan tåget, till ersättningsbussar eller till skolan. Endast en, mycket kreativ och målinriktad person, löste att ta sig över, vilket ni kan se i länken till SVTs nyhetsinslag.

Hus, framförallt hus med källaren, kan ta in vatten och få stora skador på både lösöre och på byggnaden. Det blir svårt att ta sig fram, hus kan ta in vatten och ta skada, grödor som ligger länge under vatten kan bli förstört eller i bästa fall, ”bara” ta skada. Detta leder till försämrad skörd vilket ger stora konsekvenser för såväl lantbrukare som för matförsörjning till människor och kreatur. Och har vi inte mat till kreaturen så kanske vi måste nödslakta djur helt i onödan. Dessutom kan vattenmängderna orsaka strömavbrott och sprida sjukdom, då vattnet kan vara förorenat med exempelvis kolera.

Bild från aftonbladet på Malmö under den stora översvämningen 2014

Men torka är inte bättre. Det finns olika typer av torka. Dels kan det vara brist på nederbörd, det kan vara grundvattenbrist, vilket resulterar i svårigheter med drickvattenförsörjningen, och det kan vara att vatten avdunstar för snabbt.

När det blir brist på nederbörd eller när vattnet avdunstar för snabbt så leder detta till ökad risk för bränder, erosion och att dammar, våtmarker och vattendrag torkar upp. När det sen kommer nederbörd så är marken så torr att den inte kan behålla vattnet, som istället rinner av ytan och bidrar till översvämningarna.

Bild från wikipedia, på hur marken kan se ut när den har eroderat pga torka.

Båda dessa typerna av torka kan leda till den tredje typen, brist på grundvatten, då det inte bildas grundvatten om det är för torrt i marken. Resultatet blir att vi inte får grilla, att vi inte får vattna som vi vill, att vi ska undvika att fylla upp pooler i trädgården och att vi kan få hårda krav på oss för att lantbruk och tillgång till dricksvatten ska kunna prioriteras och säkerställas.

Är klimatet hela boven i detta drama?

Nej, faktiskt inte. Klimatförändringarna är illa och kommer att bli värre, men påverkan hade inte varit så stor om inte människan, under så många år, tagit allt mer plats och tryckt undan naturen och vattnet.

Om vattendrag får ha en naturligt meandrande form där de slingrar sig fram och har en smalare form längst ner och en bredare upp till, då hade de både rymt mer vatten vid kraftig och ihållande nederbörd, liksom varit mindre känsliga för att torka ut, vilket också hade gjort att den biologiska mångfalden i vattnet hade klarat sig bättre och i sin tur hade naturen bättre kunnat hantera övergödning och annan mänsklig påverkan.

Om vatten får lov att ha plats i naturen, med dammar, våtmarker och ängsmark istället för klippa eller hårdgjorda ytor, så hade vattnet också stannat kvar längre när det blev torka, marken hade inte varit så torr och lättantändlig och det hade funnits plats i naturen vid översvämningar liksom att mrken, som då inte hade varit så torr, hade haft bättre möjlighet att släppa genom vattnet.

Hur hjälper ängsmark? Jo dels så är det ju så att hårdgjorda ytor, ofta asfalt, kan inte släppa genom något vatten utan antingen rinner det av eller så stannar det och då blir det vattenpölar, eller översvämning.

Ängsmark kan släppa genom vatten, det kan behålla vatten i växtligheten och när man har ängsmark istället för en kortklippt gräsmatta, så behåller den också fukten bättre än den kortklippta gräsmattan, vilket minskar både uttorkning i jorden, ökar jordens möjlighet att släppa genom vatten vid kraftig nederbörd, och minskar risken för bränder. Samtidigt som de ger hem åt en stor biologisk mångfald.

Bild från naturskyddsföreningen på en gräsmatta som fått lov att bli en äng.

Det fantastiska är att lösningar inte behöver vara en för översvämning och en för torka. Det handlar egentligen om samma åtgärd som motverkar effekten av båda problemen. Och lösningarna är inte heller något som behöver kosta i närheten av vad skadorna som kommer av översvämningar och bränder gör. Lösningarna kostar inte ens en bråkdel. Enligt branchorganisationen Svensk försäkring så orsakar översvämningar i Sverige, kostnaden på ca 300 miljoner kronor/år just nu men exempelvis skyfallet i Malmö år 2014 kostade 600 miljoner. Att låta en yta vara uppväxt ängsmark istället för att klippa gräset kort eller att asfaltera, kostar inget annat än möjlighetvis en informationskampanj till kommunens medborgare för att förklara hur de har fördel av detta och vad de kan göra om de oroar sig för fästingar.

Att återmeandra vattendrag och anlägga dammar kostar lite mer men det handlar fortfarande om en bråkdel av vad det kostar att inte göra det.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *