Övergödning

Man får ofta höra att vi måste stoppa övergödningen av våra vatten, men vad innebär övergödning egentligen? Vilka processer och mekanismer sätts igång av övergödning och vad är det som händer i ekosystemen?

Näring är i grund och botten inget självklart dåligt för ett vattendrag utan tvärtom en förutsättning för mycket av det liv som finns i vattnet. Men det kan bli för mycket av det goda, helt enkelt för mycket näring. I det skånska jordbrukslandskapet är vattendragen hårt belastade av extern näringstillförsel och föroreningar från olika källor.  I jordbruket gödslar man med bland annat kväve och fosfor och en del av den näringen följer med regnet ut i vattendragen. Industrier, avlopp och dagvatten leder också ut näring och föroreningar i vattendragen och även kväve från avgaser från bilar och transporter hamnar i vattnet. Det rinnande vattnet i Segeån transporterar i sin tur fosfor och kväve ut i Öresund. Årligen transporteras ca 450 ton kväve (medelvärde 1990-2017) till Öresund från Segeå och fosfortransporten till Öresund är ca 9 ton/år.

Ändernas flykt vid Kalinaåns (del av Segeån) utlopp i Öresund, vid Spillepengens fritidsområde. I vattnet transporteras stora mängder näring ut i Öresund, i detta fall ligger utloppet i direkt anslutning till ett fågelskyddsområde och Tågarps heds strandängar – ett känsligt system som hotas av övergödning. Foto: Nilas Lätt

Den extra tillförseln av kväve och fosfor i våra vatten har många effekter på ekologin. Ofta leder den till en ökad produktion av växtplankton och trådalger och kan under sommaren leda till algblomning, vilket skett i stor skala i bland annat Östersjön. Vissa av algerna är rentav direkt giftiga för oss i stora koncentrationer. När stora mängder alger dör under hösten bryts de ned av bakterier som förbrukar syret i vattnet, detta kan leda till låga syrehalter eller helt syrefria bottnar som hotar många fiskarter och smådjurs överlevnad. En hög halt fosfor i vattnet gynnar också enklare plankton och växter som konkurrerar ut mer känsliga arter vilket leder till minskad biologisk mångfald och därmed ett mindre motståndskraftigt system.

Algblomning utanför Gotlands kust. Detta fenomen kan se vackert ut från rymden men skapar stora problem med bland annat syrefattiga bottnar i Östersjön. Foto: NASA Goddard Space Flight Center Credit: USGS/NASA/Landsat 7,
CC BY 2.0 https://creativecommons.org/licenses/by/2.0

I Segeån har man under lång tid observerat relativt höga halter av kväve och fosfor i vattnet, vilket inte är så konstigt eftersom ån rinner till stor del genom ett jordbrukslandskap. På vissa platser i ån kan man i bottenfaunan nästan bara hitta till exempel daggmaskar och vattengråsuggor som är mycket toleranta mot övergödning och föroreningar medan känsliga arter som bland annat nattsländor är helt frånvarande.  Även Öringens fortplantning och lek i åarna påverkas kraftigt av övergödning eftersom fiskynglen kräver hög syrehalt i vattnet och är känsliga för föroreningar.

Våtmarker, dammar, sjöar och vattendrag har genom historien fungerat som naturens egna reningsverk men under de senaste 200 åren har ungefär tre fjärdedelar av allt ytvatten i Södra Sveriges jordbrukslandskap försvunnit. Det är alltså 75% av de naturliga reningsverken som försvunnit, vilket såklart fått stora konsekvenser. För att stoppa övergödningen har man under senare år börjat restaurera och nyanlägga många våtmarker, dammar och vattendrag där fosfor och kväve kan tas om hand. Det ser idag ut som att det finns en trend till en liten minskning av näringstransporten ut till Öresund från Segeå, och de många nya våtmarkerna och dammarna verkar göra stor nytta.

DAmmar och våtmarker fungerar som naturens egna reningsverk. Här en damm vid Klågerups slott som dessutom har stora estitiska värden. Foto: Jessica Cansund

Arbetet är dock långt ifrån klart och fortfarande finns stora behov av att ta fram vattnet i landskapet igen. Genom att fortsätta hitta lösningar och kompromisser mellan de olika kommunerna, jordbrukarna, markägarna, industrierna och människorna kan vi återbygga de naturliga reningsverken som kommer att vara avgörande för våra hav och vattendrags framtid.  

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *