Temperaturen ökar sakta, blomsterlökarna spirar, bladen spricker sakta ut på buskar och träd och fler och fler djur vaknar upp ur vintervila. Nu i april då våren står för dörren börjar också groddjuren att långsamt vakna till liv. I Sverige finns hela 13 arter av groddjur, varav två är salamandrar, tre är paddor och åtta är grodor. Alla 13 arter är fridlysta och fem av dem är också rödlistade. 8 av dessa 13 arter återfinns i Segeåns avrinningsområde.

Livscykel
Groddjuren är kallblodiga och saknar därmed förmågan att värma upp sig själva utan ändrar innertemperatur beroende på sin omgivning. För att inte frysa ihjäl under vintern måste groddjuren övervintra på en plats som är skyddad från den värsta kylan och från rovdjur. Vissa arter gömmer sig i hål i marken, eller i lövhögar, under stockar och rötter eller i källare medan den vanliga grodan kan övervintra på botten av småvatten och dammar. När våren sedan kommer och temperaturen ökar börjar de sakta vakna till liv igen. De kryper ur sina gömställen och letar sig eftersom mot olika lekvatten där honorna kommer att lägga sina ägg som hanarna befruktar.

Äggen fästs oftast på olika växter i vattnet och utvecklas så småningom till små yngel med en liten svans och gälar för att kunna andas under vattnet.  Grod- och paddyngel äter huvudsakligen alger och den mikrofilm som växer på stenar och vegetation medan salamanderyngel är rovdjur och äter djurplankton som de jagar i vattnet. Det är viktigt att det finns rikligt med föda för ynglen så att de kan växa sig stora snabbt och öka sina chanser att överleva.

När ynglen växer sker efterhand en metamorfos där gälarna försvinner och ersätts av lungor och den lilla svansen försvinner och ben växer ut. När detta sker går groddjuren upp på land där de lever större delen av året. De utvecklade groddjuren äter övervägande insekter, spindlar och larver men vi vet idag mycket mindre om groddjurens liv på land än i vattnet då det är svårare att observera deras beteende där. Det kan ta flera år innan groddjuren är könsmogna och först då uppsöker de ett lämpligt lekvatten för att leka.

Habitat
Anledningen till att så pass många groddjur är hotade idag är främst att många av de miljöer som de behöver för att överleva har försvunnit. Småvatten, lövskogar och naturbetesmarker som är groddjurens naturliga habitat har succesivt försvunnit från det skånska landskapet och drastiskt minskat antalet individer. Lekvattnen, som de allra flesta groddjur lägger sina ägg i ska helst vara vegetationsrika, solbelysta och utan fisk och kräftor. Vattnet ska ha god kvalitet och inte vara förorenat eller försurat och vattensamlingen får inte torka ut innan sommaren är över. Ett undantag är de två mest utrotningshotade arterna av padda, strandpadda och grönfläckig padda. De trivs i vatten som inte är vegetationsrika och som gärna får torka ut varje år. Att anlägga nya habitat för groddjur är en stor del av det arbete som sker för att säkra arternas framtid i Skåne.

Var och när kan man hitta groddjuren?
Groddjuren är som mest aktiva vid lekperioden, då kan man ganska lätt både höra och se flera olika arter runt om i Skåne. Oftast finner man dem vid kanter av dammar och småvatten.

Ett exempel på platser där man kan hitta grodor är i Slottsparken i Malmö, vid dammen intill stadsbiblioteket. Där leker grodor i ganska stora antal och i hög volym, verkligen ett av naturens skådespel! Också vid Husie mosse och runt Yddingesjön har många groddjur observerats. Men man har ganska god chans att få syn på groddjur vid de flesta småvatten och våtmarker i Skåne, så håll utkik!

Ett sätt att hitta platser där det finns groddjur är att söka i Artdatabankens fyndkartor. Gå in på:  https://fyndkartor.artfakta.se/ där kan man söka på olika arter inom valfritt område för att se var de olika arterna har observerats.

Artdatabanken är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och den norska artdatabanken och fynden som rapporteras in görs till stor del av privatpersoner. Om man vill kunna rapportera fynd är det bara att registrera sig och göra ett konto, men om man bara vill söka krävs inget konto. Fynden utgör viktiga planeringsunderlag och forskningsunderlag för det fortsatta arbetet med att bevara våra arter. Dessutom kan man hitta information om de allra flesta arter genom att klicka sig vidare i ArtDatabanken.

Så, ut i naturen och håll utkik efter groddjuren!  

Lästips och länkar
Om du vill läsa mer:

Bina, P. (red.) 2015. Grodans år. Faunaväkteriet uppmärksammar Sveriges groddjur Amphibia. ArtDatabanken SLU, Uppsala. https://www.artdatabanken.se/globalassets/ew/subw/artd/4-vill-du-hjalpa-till/faunavakteri/groddjursbroschyr.pdf

Länsstyrelsen Skåne. Grodor ur ett skånskt perspektiv. https://www.lansstyrelsen.se/download/18.6ae610001636c9c68e5322f5/1582108275234/Grodor%20ur%20ett%20sk%C3%A5nskt%20perspektiv%20grodbok.pdf

I de två publikationerna ovan kan man även hitta ännu mer litteratur i referenslistorna om man vill fördjupa sig vidare.

Fyndkartor i ArtDatabanken: https://fyndkartor.artfakta.se/