Segeåns vatten innehåller ett stort antal arter av fiskar, insekter växter och djur som alla är sammanlänkade i ekosystem. Denna vecka ska vi kolla lite närmare på några olika djur och varelser som lever i Segeåns avrinningsområde!

Nattsländan
Den första varelsen vi ska kolla närmare på är nattsländan (Trichoptera). Det finns ca 14 500 olika arter varav 220 förekommer i Sverige. Det är en mycket fascinerande varelse som har flera olika livsstadier – från larv till vuxen individ. Nattsländan lever större delen av sitt liv i vatten som larver. Många arter använder sig av material i vattnet för att bygga som ett typ av skyddande skal eller bo kring sig. Boet består av växtdelar och små gruskorn och annat som finns i vattnet som larven fäster vid sin kropp med silke från sina spottkörtlar. Larven bär sedan med sig boet överallt, lite som en eremitkräfta. I boet finns en öppning för huvudet där larven sticker upp för att röra sig runt i vattnet och för att leta föda. När fara nalkas så drar larven in huvudet i boet som då bara ser ut som en liten boll av grus och växtdelar och lurar därigenom predatorer. När larven är tillräckligt stor börjar förvandlingsprocessen. Den förpuppas inne i boet, precis som en fjäril och när utvecklingen är klar flyter puppan upp till ytan och den fullvuxna nattsländan flyger iväg. Larverna och de sprickande pupporna är också mycket viktig föda för många av fiskarna.

Sothönan
Den andra varelsen vi ska kika på är Sothönan (Fulicia atra). Sothönan är en av våra vanligaste sjöfåglar och förekommer i vart och vartannat vattendrag här nere i Skåne. Den är lätt att känna igen på sin skiffersvarta fjäderdräkt och sin vita näbb-och pannsköld. Sothönan tillhör familjen rallare och sumphöns (fam. Rallidae) och lever sitt liv för det mesta på marken eller simmandes på vattenytan. De häckar i sjöar, vattendrag och vikar längs med kusten där det finns gott om vattenvegetation. De bygger sina flytande bon av fjolårsvass och bona brukar ligga ganska synliga vid strandkanten i vassruggen. Reviret kring boet försvaras med näbbar och klor (bokstavligt talat) då sothönan är en av de mer aggressiva sjöfåglarna. Födan består till största delen av växtdelar och insekter som de hittar i vattnet och längs strandkanterna. De lägger ungefär 6-10 ägg och när ungarna kläcks så matas de tillsammans av föräldrarna i ungefär 10 dagar. Efter det delas faktiskt kullen upp mellan föräldrarna som tar hand varsin hälft av ungarna.

Grönlingen
Grönlingen (Barbatula barbatula)  är en liten (8-15 cm) bottenlevande fisk som känns igen på dess 6 stycken skäggtömmar (typ långa spröt) som sitter vid munnen och sidan av huvudet. Den har ganska långsträckt kropp med brun-grön spräckligt mönster med mörkare fläckar och ett mörkare band som går längs med mitten på kroppen. Grönlingen lever i strömmande vatten med grusiga bottnar där det finns gott om gömställen och de är mest aktiva nattetid då de jagar mindre kräftdjur och insektslarver. Det tar tre somrar för de svenska Grönlingarna att bli könsmogna och då lägger de mellan 5000-7000 ägg som befruktas och klibbar fast i botten eller på växter i vattnet. Under 1600- och 1700-talen tillhörde grönling matfiskarna, åtminstone i kontinentala Nordeuropa, och det är tänkbart att arten införts till Sverige som dammfisk och att den sedan spridit sig till andra vattendrag.

Det var det för denna gången, på återseende nästa vecka!