Enligt en sammanställning gjord av Botanical Gardens Conservation International (BGCI), där data samlats in från 500 organisationer, finns det 60 065 olika arter av träd i världen. Tyvärr håller många av dessa arter på att dö ut.

Träd pratas ofta om som koldioxidfällor och används därför som klimatkompensation. Exempelvis kan ett flygbolag göra reklam för att de klimatkompenserar sina resor genom att plantera träd.

Men forskningen är inte överens om hur effektivt detta är då de träd som ofta planteras är snabbväxande och verkas när de blivit tillräckligt stora. Vid förmultning eller förbränning släpps den lagrade koldioxiden åter ut i atmosfären och därför kan man säga att koldioxidlagring i träd bara är tillfällig. Dessutom är gamla skogar med stora gamla träd, mycket bättre på att binda koldioxid än vad unga träd är.

Dock fyller träd så otroligt många fler funktioner och gör så mycket nytta att det aldrig kan vara fel att plantera nya träd, men bäst nytta gör träden om dom får stå kvar så länge som möjligt.

Gamla skogar som får stå relativt orörda, där halvdöda och döende träd får finnas kvar, är en guldgruva när det gäller biologisk mångfald. Många arter av larver och insekter trivs i döda eller halvdöda träd. Även lavar och olika sorters svampar mm trivs i döda eller halvdöda träd. Faktum är att artrikedomen generellt sett är större i döda och halvdöda träd än i unga, friska, levande träd.

Den vitryggiga hackspetten är speciellt nischad på att äta larver och insekter från döda eller halvdöda träd. De saknar konkurrens om denna föda men tyvärr är den vitryggade hackspetten utdöende då deras förutsättningar har kraftigt begränsat genom avskogning och skogsbruk som innebär att döda eller döende lövträd sällan får finnas kvar.

Men det är inte bara i skogen eller på land som döda träd gör en stor nytta. Även i vattnet fyller de en stor funktion. Död ved som faller från träd, intill ett vattendrag, fungerar dels som gömställe för många vattenlevande djur. Bäcknejonöga trivs vid ansamlingar av sand, som den gömmer sig i. Död vet i vattnet bidrar till detta då det fungerar som en broms i vattnet, där sanden samlas.

Öring är en annan art vars förekomst kan kopplas till mängden död ved, upp till en viss nivå.

Död ved i vatten ger även bra viloplatser för fåglar som jagar insekter i eller vid vattnet. Kungsfiskaren är en sån fågel. För Kungsfiskaren är dessa viloplatser mycket viktiga och de skulle få svårt att söka föda utan landningsplatser.

Död ved bromsar även upp vattnets flöde, vilket innebär att strandkanterna inte eroderar lika lätt.

Det är inte bara när träden är döda som de gör nytta i för vattnet.

Levande träd intill ett vattendrag ge skugga och variation i vattnet. Utan levande träd intill vattendraget så blir det heller inte mycket död ved i vattnet. Dessutom binder trädens rötten jorden och minskar erosion intill vattnet, de minskar risken för översvämning då lövverk på stora träd kan hålla kvar stora mängder vatten, som sen kan avdunsta utan at först ha nått ner på marken. De bidrar med skydd för många arter och jaktplatser för andra.

Att skriva om nyttorna med träd, döda som levande, skulle kunna resultera i en hel bok. Med detta inlägget vill vi bara belysa hur viktiga träd är för allt liv, även efter att träden dött.